ESG 2006
Mycket kul har jag haft med mina shettisar, men frågan är om inte European Shetland Games i Halmstad 2006 är det allra roligaste!

Min gamle Teddy var med 2002 i Danmark, och det var min plan att åka dit, jag också, men så blev det inte. Men nu, på hemmaplan, ja Sverige i alla fall, skulle inget stoppa oss!!
Naturligtvis skulle både Teddy och Fritte följa med, och bara att anmäla dom till allt koastade en smärre förmögenhet! Fritte skulle vara med i hoppning, enbet precisionskörning, parkörning dressyr och precision, Nicklas i dressyr, enbet dressyr och parkörning dressyr.
Ryttare var Evelina Arlehed. Utan hennes fantastiska föräldrar hade det varit svårt att få all logistik att fungera! De hade med sig en släpkärra ner med rockard och parvagn, och selar och foder. Jag hade hästar och all utrustning.
 Här är alla rosetter och priser vi vann på körningen, men nu går jag händelserna i förväg!
Jag anlände med hästarna på fredagen, och det var ett rörigt område jag kom till! Men så såg jag Thiffany som direkt hälsade och visade mig stallet. Det kändes bra! Runt omkring pratade folk tyska, franska, danska, och lite engelska kunde jag uppfatta. Snacka om att vara i smöret!
På fredag kvällen var det invigning. Sverige hade ett nummer med Astrid Lindgrentema, förståss, och Engelsmännen hade ett nummer med shetlandsponnyns historia. Det var nog det finaste jag sett!! Det var grupper med kolarbetare, jordbruksarbetare, "fint folk", modern barnponny, galoppör och de hade shetlandsponny i centrum, på sin givna plats, genom seklerna.
  
På lördagen blev dax att tävla! Om det var något jag var riktigt säker på innan så var det att Fritte skulle få en framstående placering i Precisionskörningen, eller Hurry Scurry som det heter. MEN jag rev en boll, och så var den placeringen väck!
I par Hurry Scurry kom vi i alla fall tvåa. MEN det var ingen mördande konkurrens... Enligt svenska regler skulle ALLA de andra ekipagen egentligen ha diskats, men riktigt så hårda var inte domarna.
Lika säker som jag var på Frittes körplacering, lika säker var jag på Nicklas dressyrplacering. Men det gick lika illa! Den lille busen fick fnatt på dressyrbanan, var rädd för allt, genade genom alla hörn, ville inte alls det som Evelina ville!

Dressyren reds efter engelsk modell, det tar en hel evighet, och hela tiden är alla ekipage inne på banan. Helt plötsligt kom en hel svärm med groomar in och började borsta och fixa med hästarna! Evelinas mamma och jag bara tittade på varandra, det hade vi inte en aning om, men vi sprang och hämtade lite grejer och "groomade" vi också!

Fritte gjorde allt som han skulle i sin hoppning i alla fall! Jag tror han blev tvåa i en hoppklass. Han kvalade dessutom till Championatet! Bara det var ju en bedrift! Men tyvärr gick han inte helt rent i championatsklassen och blev tvungen att utgå. Evelina blev så ledsen, och mitt hjärta blödde för hennes skull.

Nicklas, Evelina och Fritte.

I körningen gick det jättebra. Den var också efter engelsk modell, och alla ekipage var inne samtidigt. Vi körde först allihop, sedan ställde vi upp, och därefter körde vi varsin runda, med åttvolt, halt, och lite tempoväxlingar och serpentiner.
Vi kom tvåa både i dressyren och hurry scurry, och med Nicklas kom jag 5a i enbetdressyr. Var jag stolt eller var jag stolt?

Det här är det engelska ekipaget som blev Champion körhäst. De var så otroligt tjusiga! Allt var helt perfekt, från nosen på hästen, till bakre lyktan. Men han hostade något så gräsligt.....

Det här är ett danskt ekipage. Jag pratade mycket med kusken, hon var duktig på svenska tackolov! Hennes hästar var så otroligt lika, som enäggstvillningar.

Här förbereder vi oss för hurry scurry. Groom är Nicklas förre ägare Linn Nilsson. Hela helgen bodde jag hos familjen Nilsson, jag hade det jättebra!


 

Första dagens rosettskörd....

De här tre dagarna var otroligt intensiva, och det var ett jobb att se till att rätt häst var på plats, i rätt tid och med rätt utrustning!
Samtidigt pågick utställning i tre-fyra ringar, men det blev av underordnad betydelse för mig, jag hann helt enkelt inte med att engagera mig i det! Men jag kommer ihåg Thiffany Johansson, som med sin minihingst blev Bästa Mini, när de travade i Championatsringen såg hon ut som om hon skulle orka springa hur länge som helst! Hon såg så lycklig ut!

På måndagen var det hemfärd. Hela helgen hade varit strålande sol, men på måndagen öppnade sig alla himlens portar och regnet VRÄKTE ner. Från Halmstad och till Jönköping fick jag krypa med bilen, torkarna hann inte med! Men vad gjorde det? Hemresan gick så lätt med mina fina pållar i transporten bakom mig!