Nisse

2002
e Torps Gusten
u Tvetas Marimba

När vi haft vår fjording Marimba i några år, bestämde vi oss för att låta henne få ett föl. Hingstvalet blev lätt. Vi hade sett TorpsGusten och blivit imponerade av hans allsidighet, och fina exteriör.
Sagt och gjort! Vi åkte dit, lämnade en sur Marimba som sprang lääängst bort i hagen och demonstrerade - jag SKA inte betäckas!!
Men det tog inte många dagar innan vi fick besked att hon kommit på andra tankar.

Nisse föddes på utsatt tid. Klockan 8 på kvällen. Jag låg inne, hade lunginflammation, Bosse tittade till hästarna och ringde och sa att Marimba låg ner. Jag masade mig upp ur soffan, men hann inte mer än ut i hallen förrän han ringde igen: nej, det var nog falsklarm, nu står hon upp och äter.
Jag la mig igen, efter 10 min ringde han igen! NU FÖLAR HON!
Bosse hade gått ur stallet och pratat med grannen några minuter, och då passade hon på! När jag kom upp till stallet var fölungen ute, och efterbörden på väg.
Gamla Marimba var trött, fölungen pigg, han hoppade upp, och krafsade på mamma - Hörru, jag är hungrig! Och eftersom Marimba var lika klok som Ferdinands mamma, reste hon sig så lilleman fick dricka.

Innan Nisse föddes hade jag bestämt att han skulle heta något jordnära. Jag var på en körtävling där en fjording deltog. Den hette Yellow Lightning...... Nej, Nisse tyckte jag (och tycker än) är ett bra och rekordeligt fjordnamn.


Med shettiskompisen Teddy

 Nisse kastrerades redan på hösten, när han var ca 8-9 månader.
Han var den snällaste bland snälla. Godmodig, orädd, glad, med på allt.
När han var 2 år kom vi på att vi nog skulle lastträna honom. Jag ledde fram honom till trailern, fällde ner lämmen, men sedan var det stopp. Nisse stod där och tittade och tittade. Bosse kom med ett rep, och så drog vi in honom. Ut med honom igen, och sedan gick han på självmant. Gång efter gång. Jag kunde gå på halvvägs, sedan backa honom, och sedan in igen.
Bara han förstod vad vi ville, så var han med på allt!


Nisse 2 år, mamma i bakgrunden

När Nisse blev tre år bestämde vi oss för att sälja honom. Svårt.
Men med facit i handen blev det bra! Nisse bor nu hos en farbror i Regna som kör honom och rider lite.